På den här sidan hittar du alla Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken indelade i de olika kategorierna de tillhör. Det finns cirka 325 olika slags vägmärken, inklusive tilläggstavlor som reglerar trafiken och hur du som trafikant ska uppträda. Hur många trafiksklytar som finns uppsatta i Sverige är det ingen som riktigt vet!

Här kan du ladda ner en PDF fil med alla Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken som du själv kan skriva ut.

Har du frågor kan du kommentera och ställa frågor under respektive vägmärke som andra användare kan besvara.

Varningsmärken sätts upp för att varna för en fara. Av märket framgår det vilken typ av fara det gäller. Du bör vara extra uppmärksam när du ser ett varningsmärke och möjligen sänka farten också.

Väjningspliktsmärken talar om hur väjningsreglerna fungerar.

Förbudsmärken informerar om att något är förbjudet. Förbudet gäller normalt fram till nästa korsning om inget annat anges i samband med märket.

Påbudsmärken är man alltid skyldig att följa. De kan till exempel ange vilken körbana som ska användas eller körriktningen på en viss väg. Ett påbudsmärke gäller fram till nästa korsning om inget annat anges i samband med märket.

Anvisningsmärkena informerar om reglerna som gäller på en viss väg. Normalt gäller märkena till ett slutmärke finns uppsatt.

Lokaliseringsmärken informerar om hur du kommer till en plats (stad, sjukhus, bensinstation med mera).

Upplysningsmärken informerar om en vägs framkomlighet och säkerhet.

Symboler används på lokaliseringsmärken och tilläggstavlor för att ange vilket fordon som avses.

Tilläggstavlor kompletterar informationen på ett annat vägmärke, det kan tex. vara tid och avstånd.

Trafiksignaler informerar om du ska köra eller stanna i en korsning eller annan trafiksituation.

Vägmarkeringar vägleder dig som trafikant. Vägmarkeringar kan förekomma i kombination med skyltar.

Andra anordningar och tecken av vakt ger dig information och anvisningar om saker som inte framgår av några andra vägmärken.

Polismans tecken, en polis, bilinspektör och vägtransportledare har rätt att ge tecken och anvisningar i situationer som trafikövervakning och trafikdirigering.

Det är regeringen som fastställer Sveriges vägmärken och andra anordningar.

Den nuvarande vägmärkesförordningen följer Svensk författningssamling (SFS 2007:90) och gäller från den 1 juni 2007.

Transportstyrelsen har, enligt 8 kapitlet 1 § i vägmärkesförordningen, bemyndigande att meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning.

Vägmärken regleras internationellt av FN:s Konvention om vägmärken och signaler.

Detta betyder att vägmärkena i huvudsak är utformade på samma sätt i europeiska länder vilket underlättar den internationella trafiken.

Även Sverige följer denna konvention, men man har några avvikelser, som dock tillåts av konventionen. Framför allt är bakgrundsfärgen för varnings- och förbudsmärken gul, medan konventionen i första hand rekommenderar vit, vilket de flesta europeiska länder i Europa har.

Gul bakgrundsfärg på både varnings- och förbudsmärken används exempelvis i Sverige, Slovenien, Serbien, Montenegro, Finland och Makedonien. I Polen och Grekland har man tex. valt att ha gul bakgrund på varningsmärken och vit bakgrund på förbudsmärken. Vit anses vara tydligare eftersom symbolerna är svarta och därmed syns bättre mot den vita bakgrunden. Gult anses dock ha fördelen att detta syns bättre under vintern. Dock kan gult synas sämre under hösten på grund av att höstlöv kan vara både gula och röda.

För vägvisningsmärken varierar färgerna kraftigt. För vägvisningsmärken som avser motorvägar är de i Sverige gröna med vit text, de kan vara blå också enligt konventionen. Sverige har valt grönt eftersom blå bakgrund används för vanliga landsvägar. Grönt för motorväg och blått för landsväg är mycket vanligt i hela Europa.

Lite om vägmärkenas historia

Många av de vägmärken som är i bruk i Sverige är ritade av en herre som heter Kåge Gustafson. Uppskattning har han ritat runt 200 vägmärken. Även Tratex, typsnittet som används på skyltarna, har formgivits av herr Gustafson

Visste du att någon form av vägmärken har funnits i minst ett par tusen år? Föregångarna till dagens vägmärken var olika former av märkningar längs olika vägar för framförallt de som tog sig fram med häst. Ett träd kunde till exempel märkas för att folk skulle hitta lättare och ibland sattes stenar upp för att markera hur vägen gick. Vissa runstenar har också använts för vägvisning. Efter en tid tillkom milstolpar längs vägarna och dessa var oftast gjorda helt i sten.

Under 1910-talet när bilarna blev allt vanligare och behovet av vägvisning längs vägarna blev större. Samtidigt var de vägvisningar som då existerade inte av enhetlig standard och de upplevdes som ålderdomliga eftersom de bestod av milstolpar och ett antal enklare skyltar vid gästgiverier. 1916 tog Kungliga Automobilklubben (på engelska: The Royal Swedish Automobile Club) fram en typ av skyltar som bestod av en triangel och under triangeln fanns det en text som förklarade märkets budskap. Några år tidigare hade det vid en internationell konferens 1909 i Paris beslutats om en enhetlig typ av vägmärken som bestod av runda blå tavlor med vit text.

Med tiden blev den europeiska standarden en sorts kombination av den standard som fastställts i Paris och KAK:s standard. De trekantiga märkena från KAK utvecklades till varningsmärken medan de märken som togs fram i Paris blev förbudsmärken. Denna standard spreds ut över hela Europa. Detta ledde till att man började ta fram vägmärken av enhetlig modell. 1931 fastställdes en enhetlig standard som gällde för hela Europa. Sedan dess har vägmärkena förändrats flera gånger och nya vägmärken har tillkommit.

Det händer också att vägmärken avskaffas helt i Sverige. Ett exempel är påbudsmärket för minimihastighet, som finns med i konventionen om vägmärken, och används exempelvis i Tyskland. Ett annat exempel är förbudsmärket för tätbebyggt område, som visade en vertikal huvudväg, korsad av tre horisontella mindre vägar. Det har några årtionden senare återinförts i helt annat utförande, i överensstämmelse med konventionen.

I Sverige har vägmärken ändrat färger några gånger. I början var nästan samtliga anvisningsmärken och lokaliseringsmärken gula med svart text och svarta tecken. Under 1950-talet började det göras prov med nya typer av färger och teckensnitt. Tester gjordes från 1955 och från 1958 infördes en ny färgskala som gick ut på att vägmärkena skulle ha en vit reflekterade text eller vita reflekterande symboler. Bakgrunden skulle vara i en mörkt blå färg som nästan var svart. Detta ansågs vara tydligt i mörker. Den mörka bakgrunden skulle inte vara reflekterande.

Det var under denna tid som man i Europa införde vägmärket för motorväg och i de flesta andra länder blev de antingen gröna eller blå. I Sverige införde man samma symbol för motorväg som antagits av de andra länderna, men med den skillnaden att det fick en mörkblå bakgrund i likhet med andra svenskspråkiga vägmärken. I övriga länder hade man börjat införa två olika färger som skulle särskilja motorvägar och landsvägar. I Sverige gjorde man inte det, utan hade den mörkblå färgen som standardfärg oavsett vägstandard. Enda undantaget utgjordes av skylten; enskild väg, som hade gula skyltar.

Från och med 1978 beslutade Vägverket om att övergå till en ny färgskala på skyltningen. Landsvägar skulle från och med nu få blå skyltar medan motorvägar skulle få gröna. Detta var en standard som var vanlig i flera andra europeiska länder. Under 1980-talet skedde ett successivt byte av skyltarna på de svenska vägarna. Detta tog lång tid och i vissa fall kunde några enstaka större vägar ha kvar äldre mörkblå skyltar ända fram till slutet av 1990-talet. De äldre mörkblå skyltarna kan än idag ses på ett litet antal glest trafikerade småvägar och liknande ställen.

Vägmärkesguiden Tipsar – för dig som ska ta körkort

Ska du ta körkort rekomenderar vi dig att surfa in på sidan Körkort.se där kan du göra teoriprov och plugga med alla nya körkortsfrågor online. Man kan göra deras demotest helt gratis, för att få full tillgång till alla körkortsprov måste man köpa ett medlemskap som dock är väl värt pengarna. Körkort.se har mer än 200 000 användare och är den sidan de flesta använder sig av när det är dax att plugga körkortsteori för att fixa körkort, eller bara fräscha upp sina kunskaper.